Ett kärt återseende igår kväll! Inte bara att få träffa Strimman igen, utan även att Glappet går i repris, nu ihopslagen till tre längre avsnitt. Jag tror inte att jag uppfattade den seriens storhet när den gick förra gången - det jag minns bäst är titelmusiken och scenen när Josefin krossar porslin på Åhléns. "Men jag har gjort fina paket förut, jag lovar!" :)

Igår var citatens dag. Jocke drämde in ett "Du, ibland beter sig inte Windows 95 rationellt!", Leffe kontrade lite senare med "Det där är inget fel, det är ett handhavandeproblem!", Skilda Världar bjöd på pärlan "(Karin:) -Matti, Andreas har rymt. (Matti:) -Neej! Vad ska det vara bra för?!" och tillråga på allt så fick Björn Gustafsson i "En fyra för tre" klämma ur sig ett "Men, hallå där...GENAST!". Inte illa. :)

Idag har folk varit som tokiga här på jobbet - alla fel i hela världen har uppstått. Lösenord har gått ut, konton har spärrats, skrivare lämnar fläckar, datorer hänger, allt! Inga problem är för små - 8550 löser allt! Nu senast var det någon som hade minskat sidvisningsläget i Word till 50% och inte kunde förstå varför hon inte kände igen sig. Det finns mycket som kan gå konstigt till i datorernas värld...

I nästa stycke tänker jag beskriva en scen ur "Titanic", så om du inte har sett filmen än så kanske du bör hoppa över att läsa det. Det är visserligen ingen avgörande scen, men en oerhörd (för mig i alla fall) stark detalj. Bara så att jag inte sabbar något.

Jag fick en tanke i huvudet när jag såg "Titanic" i fredags som inte vill släppa, utan bara maler runt och runt. Om man vet att man med största sannolikhet kommer att dö om en kort tid, på Titanic gavs passagerarna mellan en och två timmar, bestämmer man sig för att det är dags att gå eller kommer man fortsätta att kämpa? I filmen finns en scen där en mamma, efter att kollisionen har inträffat och fartyget har börjat att sjunka, lägger sina barn att sova och till och med läser en saga för dem. Kan man bli så "målmedvetet uppgiven", om uttrycket tillåts, så att man bara ger upp? Eller är det logik och reson som sätter in? Det finns trots allt inte livbåtar så att det räcker till ens hälften av passagerarna, och det är mitt i natten och iskallt i vattnet. Otäckt var det i alla fall - det var en så oerhört stark scen.

Ett ganska långt möte med hela avdelningen i Stockholm fick runda av dagen. Gott kaffebröd, kall Cola och glada miner att ta med sig hem är inte fel. Fredrike hade varit en duktig flicka idag och fick gå hem redan vid kvart i fyra-tiden. Orättvist - hon får vara hemma hos katten, medans jag är tvungen att sitta på möte... Nåja, jag klagar inte, mötet var så pass trevligt, och nu vet vi ju att katten klarar sig själv.

Det finns personer som gör mig trött. Personer som tror att allt som finns inom ett företag är till för dem, och att de kan ta vad som helst, vare sig det ligger löst eller om det sitter fast i en produktionsmiljö, för sina egna ändamål. Oavsett om det är tangentbord, CD-skivor, kablar eller hela datorer. Helt otroligt att folk inte kan förstå att det kan ställa till ödesdigra konsekvenser i andra delar av organisationen? Amazing.